Denna veckan höll hushållningssällskapet en utbildning i växtskydd i ekologisk växthusodling. Det kan avskräcka den bäste att höra om allt som önskar livet ur det som man vill odla. Men så är det ju inte riktigt, det är ju bara något annat än det jag vill ha som önskar hitta förutsättningar att frodas. Kan inte sluta tänka på att detta ändå är en halvdag i envetet reduktionistiskt perspektiv där allt fokus läggs på det man försöker undvika och jag kan inte hälpa att jag tycker lite synd om killen från Lindesro som jobbat med växtskydd sedan 1995 men samtidigt också väldigt lärorikt att lyssna till. Första passet handlade om svampar och det andra om insekter båda två är ibland vän och ibland fiende. Det viktigaste jag tog med mig är att god planthälsa är A&O och det viktigaste där är förutom en frisk och levande jord att hålla ett bra klimat, framförallt vad gäller luftfuktighet. Få upp värmen tididigt på morgonen med efterföljande vädring för att få ur kondens är en bra strategi och att undvika att vattna för mycket. Temperatur är lite värre att styra i kallväxthus men hellre lite för varmt än för kallt är min erfarenhet. Sedan är det viktigt att städa, ut med gammalt rens så fort som möjligt. Sörj för god ventilation genom att beskära underifrån allt eftersom fruktsättningen sker högre och högre upp.
Svaga plantor är extra utsatta, såväl i växthus som på friland och från odlingslandskap till skogslandskap. Bekämpning är jag lite skeptisk till dels är det det att jag inte vill riskera att slå ut bra grejer samtidigt som jag bekämpar något annat, så sannolikt blir det bara mekanisk bekämpning jag kommer ägna mig åt, nät för att förebygga när möjligt och rensa bort mekaniskt om något skulle hända. Dessutom står ju inte jag och faller med att en gröda skulle drabbas då jag odlar så mycket olika. Att jobba förebyggande med växtskydd är jag både för optimistisk och för snål för att laborera med. Dessutom har jag fördelar med att inte ha någon fast infrastruktur och kan på så sätt unvika jordburna problem som många av de större odlarna förr eller senare stöter på.
Det är kul att ha många bilder på olika djur och svampar så man kan sätta namn på det som händer även om att det säkert inte är helt enkelt det heller i praktiken mycket är snarlikt varandra. Det finns en broshyr att beställa från jordbruksverket som jag tror jag skall försöka få tag på.
Det var intresssant att höra att potatisväxter som tomat, chili, aubergine och paprika har ett ämne som heter solanin i sig som är ett naturligt växtskydd mot bakterier och svampar. Det är väldigt giftigt även för oss men man måste då äta väldigt stora mängder vilket i sig sannolikt blir mer besvärligt än själva solaninet. I gurkväxter och i flera andra växtfamiljer finns ett motsvarande ämne som heter cucurbitacin av samma anledning. Tomater har ett lite bättre skydd än övriga potatisväxter tack vare sin håriga blad.