I mitt förra inlägg antydde jag att vi skulle behöva göra lite förenklingar i komplexiteten. Inom Holistic management har man kommit fram att en sådan förenkling skulle kunna vara att dela in det i fyra delar, eller fyra ekosystemprocesser där alla är lika viktiga och när man funderat på det ett tag är det omöjligt att se exakt vart endera börjar och nästa tar vid vilket är poängen, men det har ändå ett pedagogiskt värde att försöka dela upp det och jag kommer sannolikt ändå misslyckas att hålla helt isär dem, men det får ni ha överseende med. Döm mig inte heller för hårt avseende detaljerna det är helheten som är budskapet.
1 – Energi eller Energicykeln - Nu snackar vi inte om elektricitet eller förbränning av olika energislag utan först och främst om solens energi. Vi kan dock dra några liknelser till de energislag vi (lite märkligt) är mer vana vid för att förstå lättare.
Det är omöjligt att tänka sig liv utan solen. Varje dag bombarderar den jorden med ny energi. i genomsnitt utslaget på hela jordytan, halvan i ”skugga” inkluderad, ungefär 168 W/m2. Detta kan vi omvandla till elektricitet via solceller men hela tiden samlar också växter på sig delar av denna energin via sin fotosyntes. Där är de gröna bladen solpanelerna och plantan blir liksom ett batteri av sparad solenergi tillgänglig för olika delar av växtens sammanhang.
Vissa delar av energin används av växten själv för att göra näring till sådant som växten behöver få från andra, framförallt svampar och mikroorganismer som lever i jorden. Resterande energi binds i växtens delar ovan och under jord. Denna energi kan frigöras som bränsle till växten själv under dess livscykel eller till alla de smådjur som knaprar på dem, betar dem eller skördar dem och slutligen till de djur och svampar som bryter ner den efter avslutat värv.
Allt vi äter eller förbränner är egentligen lagrad solenergi i olika former och av olika koncentration. Att ha marker som är bra på att fånga och lagra så mycket som möjligt av denna energi är superviktigt. Bar jord är därmed ett enormt energislöseri (och slöseri av mycket annat men det kommer vi in på mer i senare)
Som lantbrukare är det för mig av ovan nämnda anledningar superviktigt att försöka ha så lång tid av växande gröda som möjligt och så många plantor som möjligt per ytenhet för att kunna ta tillvara på så mycket av den enda input vi egentligen får till planeten utifrån och den enda vi egentligen behöver, om vi vill jobba med naturen istället för emot den. Det handlar alltså om management vad vi gör med informationen vi har och våra tillgångar av olika slag. Blir vi bra på det bygger vi matjordslager och mycket annat som det också blir mer om senare.
Här har vi som lantbrukare alltså stora möjligheter att påverka vår tillgångs prestationsförmåga. I mitt fall handlar det om att ha så lite bar jord som möjligt i grönsaksodlingen och i övrigt inte bryta marken men just nu framför allt genom att sköta betesdjuren på ett sätt som ger gräs och örter bäst förutsättningar att fånga solenergi. Ett viktigt mål med betesdriften är således att motverka risken för överbetning.
Varje gång en planta betas förlorar den sina ”solpaneler” och ungefär hälften av sina rötter. Rötterna dör för att energin behövs till att ”bygga nya solpaneler" och det finns ändå ingen vits med ett stort rotsystem om man inte kan fånga mycket energi. Betas samma planta ner igen innan plantan har återhämtat sig, vilket vanligtvis är efter ca 30-45 dagar så är risken stor att den dör eller inte kommer igen lika bra på resten av säsongen. Därför styr man betesdjuren så att det undviks i mesta möjliga mån. Lagom stora fållor, mycket djur och kort tid i varje fålla är melodin. 15 fållor, 3 dagar i varje ger 45 dagars vila för varje fålla. Fokus på det gröna i hagen!
Comments